Linköpings kommun söker EU-medel för att planera och projektera en effektiv trafikapparat kring nya järnvägsstationen. Syftet är att göra byten och anslutningar mellan olika transportslag så enkla som möjligt för resenärerna. När höghastighetsjärnvägen Ostlänken byggs väntas antalet resenärer öka kraftigt.

Projektet C Linköping beräknar bruttokostnaden för planering och projektering till 14 miljoner Euro för åren 2014-2017. Ansökan gäller bidrag till häften av den kostnaden. Ansökan går via trafikverket till EU-fonden för ett sammanlänkat Europa, CEF, 2014-2020.

— Man måste se Ostänken och Linköpings nya centralstation som delar av ett större transportsystem som binder ihop regioner i såväl Sverige, som i EU. Att korta restiderna och öka tillgängligheten får arbetsmarknaden att fungera bättre och gynnar utbytet mellan olika regioner, säger kommunstyrelsens ordförande Lena Micko (S).

Pengarna söks till det som tekniskt kallas för bytespunkt på stationen och anslutningar till centralstationen/resecentrum, själva “trafikapparaten” kring centralstationen. C Linköping söker till planering och projektering, inte för själva byggnationen.

— Vi kan genom denna medfinansiering få fram ett robustare underlag tidigare i processen och därmed öka mervärdena. Det som måste göras, kommer att göras även om vi inte får pengarna, men det går inte lika snabbt och inte med samma mervärden som EU-pengar kan skapa, säger C Linköpings projektchef Michael Myhré.

Höghastighetsjärnvägen Ostlänken mellan Stockholm och Linköping har beräknad byggstart 2017 och ska vara i drift 2028. Ostlänken ingår i den så kallade Nordiska triangeln i EU-programmet TEN-T, Trans-European Network. Programmet inrättades av Europeiska kommissionen till stöd för konstruktion och uppgradering av infrastruktur för transporter i Europeiska unionen.

För att Ostlänken ska ge samhällsekonomiska vinster som regionförstoring och bättre fungerande arbetsmarknad, krävs bytespunkter — urban nodes — i de städer tågen stannar. Utvecklingen av en ny bytespunkt samt nya järnvägsspår är svår att förverkliga på befintlig plats i Linköping. De väsentligaste skälen till detta är att den ökade mängden resenärer och perspektivet att se resenärens hela resa leder till krav på större utrymme.

Bytespunkten i Linköping planeras för att hantera 8-9 plattformsspår och en kapacitet på 35 000 passagerare per dag, alltså med en överkapacitet som tillåter framtida tillväxt. Antalet tågresenärer är en fyrdubbling mot idag och Linköpings nya urban node hamnar i samma storleksordning som dagens Malmö C. Bytestiden ska minimeras.

Målsättning i planering och projektering är att nå en förflyttningstid på 3 minuter mellan trafikslagen. Effektiviseringen bidrar till att den funktionella arbetsmarknaden utvidgas och antalet tillgängliga invånare i regionen kan öka från 417 000 till 500 000 personer.

C Linköping är ett projekt inom Linköpings kommun vars uppgift är att ha den samlade helhetssynen över de stadsutvecklingsinsatser i Linköping som är kopplade till att Ostlänken byggs genom staden.