I regeringens flygstrategi lyfts flygets stora betydelse för Sverige. Samtidigt planerar man för en flygskatt som slår direkt mot svensk ekonomi, hotar tusentals jobb och drabbar glesbygden hårdast. Nu är det hög tid att skrota förslaget om flygskatt, och välja rätt väg för ett hållbart flyg som bidrar till svensk tillväxt och konkurrenskraft.
Regeringen har sedan 2015 arbetat med den svenska flygstrategin som idag presenterades. Det uttalade syftet är att strategin ska bidra till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Svenskt Flyg delar denna ambition, men ser att regeringens planer på en ny flygskatt går i helt motsatt riktning.
– Regeringen talar med kluven tunga om flyget. Å ena sidan betonar man dess betydelse för jobben, export, turism och utvecklingskraft i hela landet. Å andra sidan vill man införa en flygskatt som slår direkt mot dessa områden, och som är helt verkningslös för att minska flygets klimatpåverkan. Det är häpnadsväckande, säger Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg.
Regeringens strategi innehåller flera viktiga fokusområden för att utveckla flygnäringen, och stärka dess positiva effekter för svensk samhällsekonomi. Det välkomnar Svenskt Flyg. Men för att ta tillvara på flygets bidrag till tillgänglighet, konkurrenskraft och sysselsättning måste regeringen slopa förslaget om en nationell flygskatt. En flygskatt skulle motverka flygstrategins goda ambitioner på tre sätt:
Flygskatt är ineffektivt ur klimatsynpunkt. Regeringens egen utredning bedömer att en flygskatt har mycket begränsade effekter på klimatutsläppen, och att skatten rentav skulle kunna leda till ökade utsläpp. Den bedömer också att skatten kommer leda till ett ökat bilresande.
Flygskatt skadar svensk ekonomi. Utöver att skatten helt missar sitt klimatsyfte riskerar den även att få stora negativa effekter för samhällsekonomin. En flygskatt beräknas leda till tusentals förlorade jobb, flera miljarder kronor i BNP-förlust bara under det första året, och över en halv miljon färre passagerare årligen.
Flygskatt försämrar tillgängligheten. En flygskatt försvårar ambitionen om fler internationella direktlinjer. Vi vet även att minskad efterfrågan leder till färre flyglinjer med färre avgångar. För de svenska regionala flygplatserna, som redan kämpar för sin överlevnad, finns en överhängande risk att flera måste stänga vid en sådan utveckling. En väl utvecklad flyginfrastruktur med flygplatser runt om i landet förbinder Sverige med övriga världen och gör det möjligt att etablera företag och verksamheter även utanför storstäderna. Det gör att människor kan komma till och från jobb, att företag kan rekrytera rätt kompetens, att turistnäringen kan växa och att vi kan hälsa på nära och kära.
Istället för en flygskatt utan klimatnytta, och som skadar svensk ekonomi, bör regeringen verka för ett hållbart flyg genom internationella styrmedel och avtal genom EU och ICAO samt investeringar i utvecklingen av ny teknik. En viktig komponent för att minska flygets klimatpåverkan är en storskalig övergång till fossilfritt bränsle. Redan idag tankar flera flygbolag med en del biobränsle, men på grund av den höga kostnaden byts endast några procent av bränslet ut.
– Om regeringen på allvar vill arbeta för ett hållbart flyg där vi minskar utsläppen på riktigt, inte bara minskar flygresandet, borde man prioritera politiska reformer för att påskynda utvecklingen mot en större marknad, och lägre pris, för bioflygbränsle. Det skulle sannolikt även stärka den svenska ekonomin och bidra till fler jobb, till skillnad från en ineffektiv flygskatt, säger Anna Wilson.
Läs också: — Bygg en fjärde bana på Arlanda»  Läs flera nyheter om Svenskt Flyg HÄR
