Efter mer än en månad ute på Svarta havet avslutas tisdagen den 19 september det tredje året av det marinarkeologiska projketet “Black Sea MAP”. Projektets huvudmål har varit att kartlägga de dränkta submarina landskapen längs den Bulgariska kusten. Sedan sista istidens slut har Svarta havets vattenivå stigit avsevärt, och äldre strandlinjer kan idag återfinnas ner till mer än 100 meters djup.
Under 2016 och 2017 har MMT tillsammans med Reach Subsea deltagit med undervattensteknik och fartyg (fartygen MV Stril Explorer, 76 meter långt och MV Havila Subsea, 98 meter långt). En total söksträcka på cirka 2600 km har kartlagts med den nyutvecklade ROVn Surveyor Interceptor. Vidare har cirka 50 stycken sedimentkärnor tagits upp för analys och som bonus har mer än 60 nya vrak hittats. Dessa har inspekterats och dokumeterats med arbetsklass ROVer (Kustdesign Supporter och Shilling) ner till över 2000 meters djup.
Bevaringsförhållandena för trä i Svarta Havet liknar de i Östersjön och i båda dessa innanhav kan trä och annat organiskat material bevaras under mycket lång tid. Till skillnad från Östersjön har dock ett stort antal specialbyggda handels- och krigskepp tillhörande mäktiga riken och kulturer seglat och förlist på Svarta havet under årtusenden.
Preliminära tisdbestämningar visar att de äldsta vraken som hittats och inspekterats under projektet är från klassik grekisk och romersk tid. Det innebär att vissa av de undersökta vraken på botten är upp till 2500 år gamla. De unika bevaringsförhållandena nere i mörket och den syrefattiga miljön gör att många av fartygen har intakta skeppsidor och master som fortfarande står upp.
Ombord på skeppen har också i många fall förvaringskärl för vin, olja och oliver påträffats. Några av dessa amforor har bärgats med ROV efter att först ha frilagts med hjälp av sugslang. Ett unikt exempel på robotarkeologi! Marinarkeologerna ombord har också med förundran kunnat studera antika skeppbyggnadsdetaljer som tidigare bara var kända genom målningar och inskriptioner.
Förutom standard surveysystem på ROVerna (Chirp, Sidescan sonar och Multistråle lod) så har MMT utrustat de olika ROVerna med lasrar och högupplösta still och videokameror.
Tredimensionella skalkorrekta modeller av vraken har vidare skapats ombord genom kombination av desa verktyg (fotgrammetri och laserbatymetri) och sedan även skrivits ut i en 3D-skrivare ombord på Havila Subsea. I många fall har det varit möjligt att ha en korrekt skalmodell av ett vrak mindre än 12 timmar efter att det upptäckts!
Projektet leds vetenskapligt av Southampton University, UK och The Bulgarian centre of Underwater archaeology med Södertörn University/MARIS, SE and University of Conncticut, US som vetenskapliga partners. MMT har i samarbete med Reach Subsea stått för plattformen och tekniska lösningar när det gäller survey, provtagning och dokumentation.
Projeket kan också ses som en fortsättning på MMTs långvariga samarbete med det Marinarkeologiska forskningsinstitutet, MARIS vid Södertörns högskola. Ett samarbete som bland annat tidigare inkluderat undersökningarna i Östersjön av det så kallade Spökskeppet från mitten av 1600-talet och örlogskeppet Mars (1564).
Projektet har genomförts med medel från Expedition and Education Foundation (EEFE), en stiftelse finasierad av Julia and Hans Rausing Trust.